Boka tid för vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund på vår mottagning i Lidköping
Mässling är en mycket smittsam allvarlig sjukdom. Risken för komplikationer är hög bland de insjuknade.
Påssjukevirus angriper körtelvävnad, i första hand spottkörtlarna. Sjukdomen börjar vanligen med feber och tilltagande ömhet och svullnad över öronspottkörteln.
Röda hund kan orsaka fosterskador och det är största skälet till att förhindra sjukdom. En kvinna som smittas i tidig graviditet löper stor risk att få missfall eller att föda ett barn med medfödd röda hund och hjärtfel, hjärnskador, syn- och hörseldefekter.
Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund.
Vaccinet ingår i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ges i två doser vid följande tidpunkter:
18 månaders ålder och i åk 1-2.
Hur ser behovet ut av ytterligare MPR vaccin till vuxna?
Personer födda före 1960: bedöms haft naturlig mässling och behöver i vaccineras.
Personer födda 1960-1969: Osäkert . Många har haft mässling och många har fått en dos monovalent (separat) mässlingvaccin under 70-talet.Dessa behöver 2 doser av MPR om de inte är känt vaccinerade.
Personer födda 1970-1980:Många fick en dos monovalent mässlingvaccin och alla fick 1 dos MPR vid 12 års ålder. Dessa behöver 1 dos MPR om de ej haft naturlig mässling.
Personer födda 1981 eller senare: har fått två doser MPR och har livslångt skydd.
Idag använder vi ett kombinationsvaccin som ger skydd mot dessa tre sjukdomar, mässling, påssjuka och röda hund. Några separata vacciner finns inte. Det är inte farligt att ta detta även om man skulle haft något av sjukdomarna men behöver skydd på en annan.
Vad orsakar mässling och hur sprids den?
Mässling orsakas av ett virus som tillhör gruppen paramyxovirus.
Sjukdomen är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns, endast Omikron sprider sig snabbare än mässling. Mässlingvirus utsöndras med andningsluften och sprids via luften som droppar (aerosol). Mottagliga personer smittas via luftvägarnas eller ögonens slemhinnor. Smitta kan ske från 4 dygn före debut av utslag till och med 4 dygn efter utslagen uppträtt. Det räcker att vistas i samma rum som person med mässlingen, och upp till 2 timmar efter patienten lämnat rummet, för att smittas.
Symtom och komplikationer
Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande besvärlig torrhosta. Efter någon dag uppträder ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses i ansiktet och sedan sprider sig ner på bål och extremiteter. Ett annat tidigt symtom vid mässling är vita små fläckar på munslemhinnorna (Kopliks fläckar).
Komplikationer är ganska vanliga. Småbarn drabbas ofta av andningsbesvär och de infekterade slemhinnorna kan bli sekundärinfekterade med bakterier. Barnen kan då få exempelvis öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling. Mässlingviruset har också förmåga att orsaka lunginflammation i sig självt.
Sjukdomen kan ibland (ungefär 1/1 000) leda till allvarlig hjärninflammation. Denna läker i regel ut men kvarstående hjärnskador och dödsfall förekommer.
Vad orsakar påssjuka och hur sprids det?
Påssjuka orsakas av parotitvirus, som tillhör gruppen paramyxovirus. Sjukdomen drabbar bara människa.
Påssjuka är en mycket smittsam sjukdom. Viruset smittar genom små droppar i utandningsluften som sprids när någon till exempel nyser. Smittan kan också spridas om du tar på någonting där dropparna finns och sedan gnuggar dig i ögonen, näsan eller stoppar fingrarna i munnen. Så fort dropparna har torkat in så smittar de inte längre.
Det går vanligtvis mellan två till tre veckor från att du har blivit smittad tills du blir sjuk. Du kan vara smittsam från sex dagar innan du blir svullen och upp till nio dagar efter.
Inkubationstiden är vanligen 16–18 dygn (två till fyra veckor).
Symtom och komplikationer
Påssjukevirus angriper körtelvävnad, i första hand spottkörtlarna. Av dem som smittas blir cirka hälften sjuka. Sjukdomen börjar vanligen med feber och tilltagande ömhet och svullnad över öronspottkörteln. Körtlarna på bägge sidor brukar angripas och svullnaden är i regel så stor att den syns tydligt. Det kan vara svårt att tugga. I okomplicerade fall brukar tillståndet läka ut på cirka en vecka.
Andra körtlar angrips i varierande grad. Om sjukdomen drabbar en man efter puberteten finns risk för testikelinflammation, ibland dubbelsidig. En viss risk föreligger då för sterilitet. Andra körtlar som kan angripas är ovarier och bukspottkörteln.
En vanlig komplikation är hjärnhinneinflammation, i regel ganska lindrig och snabbt övergående. Detta tillstånd kan dock åtföljas av bestående hörselnedsättning, dock nästan alltid ensidig.
Vad orsakar Röda hund och hur sprids den?
Sjukdomen orsakas av rubellavirus. Människan är enda bärare . Smittämnet utsöndras med andningsluften, sprids via luften som droppsmitta och når nya mottagliga individer via luftvägarnas slemhinnor.
Inkubationstiden är vanligen 17–18 dygn (14–21 dygn).
Symtom och komplikationer
Röda hund har i regel ett mycket lindrigt förlopp, och många smittas utan att få några symtom överhuvudtaget. Sjukdomsbilden karakteriseras annars av en lindrig övre luftvägsinfektion och ett hudutslag som först brukar uppträda i ansiktet och sedan sprider sig ner till bål och extremiteter. Utslaget är småfläckigt, rödaktigt och ej sammanflytande.
Klåda kan ibland förekomma hos vuxna. Lymfkörtlarna i nacken brukar ofta vara förstorade och ömmande. Ibland, främst hos kvinnor, uppträder inflammation i en till flera leder i armar och ben. Dessa besvär brukar gå över på några månader.
Det viktiga med röda hund är att sjukdomen kan orsaka fosterskador. En mottaglig kvinna, som smittas i tidig graviditet, löper stor risk att få missfall eller att föda ett barn med flera olika missbildningar i skelett, hjärna, ögon, öron med mera.
